Låååångdistans....

Kallt och risigt var det idag. Och kuperat. Är faktiskt lycklig över att ha genomfört ett rejält träningspass - 9900 m blev det enligt min Forerunner 305.

Ingen katastroforientering idag, men ett antal dumma vägval och en miss av släpstig i ett hav av hallonris och blötmark gjorde att det blev ett antal onödiga minuter. Kanske tappade man fokus då de 4 första kontrollenheterna var "döda". Börjar ju genast ifrågasätta om man tömt som man ska osv osv. Men manuell stämpling med klämman 4 gånger om och bingo - kontroll 5 gav ifrån sig ett lyckligt "piip!"


Skogen var full av gula kantareller - otroligt frestande att stanna och fyla kartfodralet, tröjan, tightsen... För det fanns i drivor. Men jag snubblade vidare. På den sista tredjedelan var det otroligt mycket mossklädd sten under fötterna och naturligtvis lyckades jag stuka till vänsterfoten både en, två och knaaak... tre gånger. Jag undrar verkligen hur "riktiga" orienterare kan klara detta underlag så bra. Det är både jobbigt och stukningarna står som spön i backen.

Ikväll sitter jag på tåget och är snart i den kungliga hufvudstaden för att tala på ett frukostseminarium. Sedan en jobblunch och hemresa till mina prinsar - Fredrik jobbar natt imorrn så det är bäst att tåget går som det ska - annars får väl svärmor rycka in igen...

På återskrivande/-läsande!

Assar i stolen och lite OL

Hemma igen efter en dag med OL och middag hos svärmnor och svärfar. De är så fruktansvärt snälla som både föder oss med mat och fika och tar hand om lilla bebben när vi springer runt i skogarna. Går inte att tacka dem tillräckligt.

Har haft en lång vecka med mycket jobb både hela dagar och mellan gullande, lek och bajsblöjor. Imorrn bär det av till Stockholm för att tala på ett frukostseminarium som Computer Sweden ordnat. Kul, men kom lite snabbt på för en mammaledig konsult som småfuskar med lite strödagar med jobb. Nästa vecka ska jag bara ta det lugnt efter tisdagens Testbana - där jag är ansvarig och det ska vara SportIdent enheter i skogen. Lite pyssel blir det allt med det med.

Assar har börjat sitta lite i sin matstol, det går bra när man pallar upp med kudde bakom honom. Där sitter han och bankar med händerna på sina leksaker tills han blir trött. Himla gulligt faktiskt!


Idag var vi på IF Hagens hösttävling, och efter 5 dagars totalvila från träning (pga maasor av jobb och en sambo vars egen träning anses prioriterad så var det spännande att komma ut och pröva lyckan i orienteringsskogen. Det gick sådär. Egentligen var det löjligt lätta kontrollpunkter för det mesta och delvis ren löparbana mellan - men det gör ju inte mig någon större nytta nuförtiden när snabba och uthålliga ben är ett minne blott. Lite småtrassel hade jag allt bland de tusen stigarna i det första kontrollplockningsområdet, och sen en jättebom på 7:an. Stort misstag att försöka läsa på det gröna. Det var alldeles för mycket olika typ av skog som gick i varann och jag tappade bort mig och fick ta mig ut på stigen för att ta ny fart in igen. 5-6 minuters bom bara där. Synd, för i övrigt var det ändå helt OK. hade varit bra för självförtroendet att få till ett lopp någorlunda.

Gps spår här.


Imorgon är det riktig långdistans i Lammhult, undrar om jag ska orka mig runt - kroppen känns såå seg och otränad - men hur det än blir så får jag mig ett välbehövligt träningspass.

Wish me luck - nu ska jag gå och pussa den sovande prinsen Assar och hoppas att han blivit av med sin vaccineringsframkallade feber. G'nat!

Ett års uppehåll...

...och på den tiden har det hänt massor!

Det stora är naturligtvis att vår son Assar kom till världen den 10:e maj i år.



Assar är världens finaste lilla kille. Så go och gullig! Älskar honom oändligt mycket - det bästa som hänt i våra liv!

När graviditeten var ett faktum så skiftade fokus ganska rejält, och ett par månaders rejält illamående och trötthet gjorde att den gravida av oss hellre sov än satt vid datorn. Och den "medgravida" hade ju redan tröttnat på att skriva.

Huvudtemat har ju varit orienteringsäventyr med gps-rutter samt lite hus och fix och så kanske det bör fortsätta. Jag vet att underhållningsvärdet i mina ofta krokiga rutter har varit stort - åtminstone bland mina likasinnade OL-nördiga vänner, så jag fortsätter väl nu med att redovisa lite nya OL-äventyr. För nu har jag börjat springa igen - tidigare var det mest jogg och lufs - men nu gör jag riktiga försök till löpning fastän det är riktigt segt i benen och kroppen än så länge. Bättre blir det iallafall varje vecka. Kan ju också bero på att det tidigare var 8 extrakilon att springa med och nu är det bara 4-5 nånting - så det blir liksom dubbel effekt av att kunna träna igen :)

Helgens DM-tävlingar var inte så lyckade - jag missade mycket på medeldistansen igår, fick inte riktigt ihop kurvbilden och snabbt så hade man gjort ett nystan där man fick springa tillbaks och börja om på nytt. Lite knasig riktning blev det också tidigt på banan vilket ledde till omvägen Allan...

Idag på stafetten var vi felstämplade redan på första sträckan och lika bra var det, för jag var totalt seg och orkade knappt springa, jag undrar om jag har nåt knas i kroppen - magen och huvudet gör ont ikväll :( Det blev några mindre missar och tveksamheter samt en stor bom på 5 minuter på en kontroll i ett grönområde. När man ser gps-spåret så inser jag att det delvis var ett tankefel som ställde till det.

För två helger sedan gick det bättre - då var det långdistans i Hjo och även om jag hade sega ben så bommade jag inte så mycket och det blev ett bättre resultat än formen egentligen borde medge. Så här kommer nu två skitlopp och ett bra på karta.


D21L på Hjo 2-dagars


DM medeldistans D21, OK Älme


DM-stafett D35 str 3