Våga vägra asfalt!

Aaajj!

Fy tusan vad stel jag är idag. Baklåren i en konstant kramp, knän och fotleder klickar och ömmar, ryggen och höften känns stelopererade. Det är tuffare än man tror att springa lopp på hårt underlag. Vi sprang nämligen Blodomloppet med jobbet i Uppsala igår kväll. Det var 9 sega kilometer plus en långsammare i starten pga trängseln. Fattar inte hur de kunnat få ihop 7000 startande i Blodomloppet i Uppsala i år. Bra gjort måste jag säga!

Var ändå bra att ta sig igenom loppet trots att det tog emot - man får ju nån slags värdemätare vad gäller löpformen iaf. Den säger att jag är bara 45 sek från pers på milen så det är ju faktiskt bra.

Min klocka stannade på 42:57 men officiella tiden blev 43:17 - det är som sagt lite segt i starten om man inte står längst fram från början och tydligen räknas tiden från startskottet och inte när man passerar startlinjen. Som på vasaloppet alltså.

Denna vecka och 2 veckor till kommer vara hektiska på jobbet - idag har jag mycket att göra: Ska jag göra fördigt en presentation till konferensen Agila Sverige 2009 på vilken jag öppningstalar på på måndag - nervöst faktiskt. Dessutom ska jag göra klart rapporten som jag ska presentera på Ericsson imorgon fm. Är lite väl stressad f tf och det känns inte bra.

Jag hoppas bli av med lite av stresskänslorna ikväll då jag ska (försöka) springa masstarten i Stavåkra - det är ju Tour de Jok så man får försöka bortse från en stel kropp. Det går nog bra bara man bklir uppvärmd, men det vore skönt om det inte är så himla långt idag.

Nu ska jag jobba vidare. Ni som har telepatisk förmåga får gärna sända lite positiv energi och kraft till mig idag.

Hej så länge.