Öroninflammation + jogging = bra OL

Det är inte kul när det värker i örat. Av någon anledning har jag lätt för att få korta episoder med öroninflammation. Den här gången började det i måndags. Det känns som det finns ett samband mellan att jag håller kurs och pratar mycket, för det har börjat efter en heldag av pratande förut, även så denna gång.

Nu i slutet av veckan känns det inte så mycket längre, men jag känner mig lite snorig mm så jag var bara ut på en joggingrunda i skogen idag. Jag hade ju anmält mig till Värends långdistans och Fredrik sov hela förmiddagen eftersom han jobbar 17-04 passet denna helg. Inte så mycket annat att göra än att fara ut och botanisera igen.

Idag bommade jag inte särskilt mycket - det bli ganska rätt hela tiden när man bara joggar. Man känner inte sig stressad utan stannar gärna upp och reder ut sina frågetecken direkt om något inte känns rätt där man springer med kartan. De största bommarna kom på slutet. Jag bommade en brant inne i ett grönområde, och när jag skulle till sista hamnade jag i ett ormburksinferno och bestämde mig för att vända tillbaks och runda skiten ist.

Imorgon ska jag och Klas jogga runt på Hjortsöndan i Alingsås - Han med trasig fot och jag med mitt öra. Men det kan ju bli en trevlig dag ändå.

Här kommer mitt gps-spår från dagen. Kan tillägga att det var bitvis jättefin terräng med öppen bokskog och sen blandat med mer typisk småländskt.

Hej dååå :)

Kantarellstället nr 1 funnet!

... tyvärr kan man inte säga detsamma om formen när det gäller min orientering. Det är tur att man inte är alltför resultatorienterad (hahahaa) en sån här period, för huvva vad kass det har gått. Under sommaren belv det några bra lopp iaf, men nu börjar de lysa med sin frånvaro. Tänker tillbaks på förra hösten och då såg det likadant ut. Det verkar som att när jag får mycket att göra på jobbet så slutar min OL att funka. Ska det verkligen vara så att koncentrationen bara räcker för att fokusera intensivet på en enda sak???

Väntar fortfarande på min karta från medel-SM som Kristina har hämtat ut - jag var riktigt borta där en stund och undrar fortfarande var jag var under min 10-minuters bom... Det spåret får vi skratta åt en annan gång...

Nu har jag dock 3 st gps-rutter med relativt högt underhållningsvärde att visa upp. Det är Katastrofloppet från Stafett-SM, där jag bommade 2an med jättemycket och fortsatte orientera uselt helt ensam på förstasträckan. Inte kul!

Igår var det medeldistans i Skene, och där var det också massor av bommar. Jag hade i ärlighetens namn lite svårt att vara överens med höjdkurvorna i området vid 7an bl a, men totalt sett så slarvade jag lite väl mycket. Det blir lätt att man ger upp med koncentrationen när det går lite knackigt i början. Jag tror det blir så att man börjar chansa för att ta ikapp. Som om det någonsin hade funkat... Duh!


Idag var det lång-KM och där missade jag 1an med typ 5 minuter, inget vidare kul :( Efter det så gick det väldigt blandat, några minutersmissar här och där samt lite mer på 8an där jag sprang alldeles för snett. Det blev sålunda inget KM-tecken i år vilket jag iofs listade ut redan vid kontroll 1.


Igår efter orienteringen var jag och Fredrik ut i skogen och letade kantareller, och vi hittade lite småsvamp här och där, men npå vägen tillbaks hittade jag ett alldeles guldgult område i ett grönområde - såå mycket kantareller! Vi plockade en kasse full!

Ikväll sitter jag på tåget till Stockholm igen, det är en jobbig resa för termostaten eller nått har pajat i den vagn där jag sitter. Svettigt så att det pärlas i pannan. Blir en dusch direkt man kommer fram!

Väl framme hos Sara, Johan och Nova ska jag göra kantarellstuvning på toast - det ska vara lite fint såklart, för de flyttar ju ifrån mig - ända upp till Kiruna på tisdag. Usch vad tråkigt det känns. Min lilla ögonsten Nova - henne kan jag ju inte leva utan. Det får bli fler Kirunaresor än nånsin nu. Det kommer att kosta! Hoppas bara jag slipper restskatten - de vill ha 16000 av mig, men jag har ansökt om att slippa det pga alla fördyrande resor till Stockholm, Sandviken, Uppsala mm som jag faktiskt gör i jobbet. Måste skaffa ngt intyg från min arbetsgivare att det verkligen är så att jag gjort dessa resor samt att jag inte har traktamente.

Imorrn är det dags att hålla Scrumkurs igen - alltid lika kul när vännen Stacia kommer och hälsar på och håller kursen med mig. Känns bara som jag har det loite för fullt i kalendern - väldigt uppbokad nuförtiden. Skulle behöva komma ner på en lite mer normal nivå, annars sitter jag snart där och är sönderstressad igen. Ska preppa kalendern framöver så att det inte är så lätt att boka upp precis all min tid.

Hej svejs från 08-packet.

Aaaargh! Jag kan bättre än såhär...

Idag är jag riktigt arg.

Brukar inte hetsa upp mig så mycket över orienteringsloppen, men idag var jag verkligen ofokuserad och klantade mig litegrann hela tiden, för att mot slutet när jag började få flyt igen, totalmissa 10:an och sedan springa snabbt och snett mot 11:an och totalmissa den med. Sen gick/joggade jag hem, arg som ett bi.

Började med att missa 1:an. Såg den men trodde inte det var min eftersom kontrollen var vid en sten - och på min karta var det ingen sten vid kontrollen. Efter det började jag ana att det kommer vara många stenar i terrängen som inte är redovisade på kartan. Sen så tog jag krokiga vägar fram till 5:an men skärpte mig en stund då jag såg att jag sprungit ifatt en IKHP-tjej. Orienterade riktigt bra inne i det gröna på 6an och 7an och chansade sedan på att springa vägvalet runt till 8an. Det var nog klart snabbare, men tyvärr så slank jag precis förbi kontrollen och missade nån minut extra där och då kom IKHP-tjejen genom skogen och fick kontrollen före mig. :(

Sedan var vi ihop till 9an och så tänkte jag jag skulle springa ifrån till 10an, men på något sätt blev det snett och jag var inte där jag trodde. Efter det var jag väldigt ologisk och det tog en jäkla tid att läsa in mig och komma rätt. Strax före jag toc kontrollen såg jag Aneby-tjejen som startat 6 min före mig så jag tänkte att sist behöver jag ju inte komma, så jag tog kontrollen och toksprang mot 11an. I fel riktning. Plötsligt var det grönt och risigt och jag lyckades inte läsa in mig. Efter detta blev det ofokuserad jogging resten av banan. Usch vad arg jag var. Det känns så onödigt, jag kan verkligen bättre än såhär. men nästa tävling får jag jobba med koncentrationen - såhär gå det inte att orientera.

Mitt gps-spår ser ut som ett enda jättetrassel vid 10an och 11an. Suck.


Nya tag nästa helg då det är SM medeldistans plus stafett. Förhoppningsvis är jag inte arg längre då.

Natt-DM och massor av kantareller

Inatt sprang jag min andra natt-tävling i OL historien - och tyvärr så blev jag "Ej godkänd", igen... Vad hände då? Jo, igen så hoppade jag över en kontroll. Det var på väg till 6:an som jag stannades på stigen av en dam i 50-årsåldern som frågade var vi var. "Vilken stig är det här?" "Hur långt har vi kommit på den?" Efter det sprang jag upp till stigkröken och ramlade mig genom ett stort kuperat område med stående grönt innan jag kom fram till skogskanten och kunde orientera mig till... kontroll 7. Glömde alltså bort vart jag var på väg efter samtalet med damen och hoppade således över kontroll 6.

Nu är jag ju inte alltför arg över det, eftersom jag letade länge och väl efter 4:an. Det var en kolbotten i ett grönområde. Kollar man på kartan ser det ut som jag scannat igenom halva grönområdet innan jag hittade den. Missade nog 5 minuter redan där.



Det var iaf väldigt roligt med natt-OL och jag är sugen på att springa fler natt-tävlingar. Jag fick testa Klasses nya Lupine Tesla-lampa och den var jättebra. Vill oxå ha en sån nu. 4000 kr ca. Vi får se hur det blir med det.

Idag var vi ut och plockade svamp - det blev lite "vanliga" kantareller och en hel drös med trattisar.

Nu sitter jag och har tröttnat på fotbollen på TV. Det står 1-1 mellan Ungern och Sverige och Lagerbäck hänger löst... 3 min tilläggstid nu.

Imorrn är det lång-DM i Växjö. Då hoppas jag på fint väder och så ska jag ta alla kontrollerna till att börja med, sen får vi se hur snabbt det går.


Fy fan vad sjukt. Nu gjorde Zlatan mål, rena rama turen. Jag är omskakad, måste sluta nu. Shit.

God natt

DM-stafett - 1:a på 1:a sträcka - Oj vad roligt!

JOK tog ett par segrar idag faktiskt. H14 krossade allt motstånd, likså gjorde H70. H12 blev 2:a slagna med 1 sekund. Bra gjort av det unga gänget!

Själv fick jag prova på en förtstasträcka, i D35-laget. Det var riktigt kul faktiskt. Började lugnt och såg till att få 1:an och 2:an säkert. Sedan till 3.an och 4:an ökade jag farten och kände att jag sprang ifrån men tyvärr så drog jag mig snett på det flacka partiet och missade ca 2 min nånting vid 4:an. När jag väl hittade den mötte jag en drös med D35-löpare som kom ut från kontrollen - så mycket för att springa fort :(

5:an gick bra och jag sprang om några som gick uppför kullen. Till 6:an sprang jag uppe på höjderna så att jag skulle ha koll på vart jag var och skulle. Kanske blev onödigt långt. Till 7:an blev det läge att springa på igen och jag tror jag var först igen vid den kontrollen, och likaså först vid 8:an. Sedan började jag nästan läsa kartan baklänges från 8:an mot 7:an, men kom på mig då fler D35 kom springande och skulle åt annat håll. Stod och vred på kartan innan jag fattade att jag skulle ju till 9:an. Men då kom det en stor åker på den sträckan så jag sprang om dem igen. Krokade upp lite för tidigt vid 9:an och stämplade efter IKHP-damen. Sen var det bara att släpa sig in mot målet och det var himla skönt att komma in som 1:a.

Jag växlade till Carin Rosjö och hon sprang jättesnabbt på sin sträcka och missade inget så vi ledde med 4:21 efter 2 sträckor. Sen sprang Marie Ahlmén ut på sista, men bommade en del och vi hade 3 lag före oss i mål. Men det var ju 11 lag med så vi blev riktigt bra placerade ändå.

Här är spåret från loppet:


Allt som allt hade jag en rolig helg med ett trevligt gäng orienterare.

Nu har Fredrik lagat mat åt mig - tagliatelle med currysås och kräftstjärtar. Mums!

Medel-DM i Västervik

Sprang idag och missade 4 min på en kortsträcka. Totalt 7:30 missat - men det kändes ändå ganska bra - det är lite klurig orientering här.

Imorrn ska jag springa förstasträckan i ett D35-lag. Hoppas det går bättre då.

Nu ska vi in till stan och äta mat, ett stort JOK-gäng blir det.

Upp och ner...

... ner och upp!

Så går det ibland med formen och resultaten, och ibland finns det ingen logik i det heller. Kanske lika bra det - så kan det alltid få finnas hopp om ett hyfsat resultat innan starten gått - oavsett form mm.

Den här veckan har varit heeelt krejzy. Herrejee vad jag har jobbat! Hört min egen röst mala på hela veckan pga att jag hållit i utbildningar och workshops dagarna i ända mån-tors. Det blir så att man hatar sin röst i huvudet efter ett par dar. Och halsen vill inte vara med heller. Fick jätteont i halsen och örat i torsdags kväll, och trodde jag skulle bli riktigt förkyld. Men jag passade på att sova ordentligt och trycka i mig esberitox och berocca och det har klingat av nu under helgen. Typ... Nåt knas var det nog för jag har känt mig tröttare än tröttast på morgnarna och det har varit segt i kroppen med löpningen under helgens tävlingar.

Igår var det medeldistans, och det gick väl inte så värst bra - även om det inte gick jättedåligt heller. Men så råkade jag hoppa över 3 kontroller. Inte verkade huvudet vara med heller. Skulle ju ta det luignt med löpningen pga halsen och istället gå rätt. Men tänk så fel det blev när hela tre kontroller plötsligt inte skulle besökas. Efter 10 kommer, hummm... få se nu - 14 ska det vara ja. Har lagt in spåret här nedan så ser man att jag bara struntade i slingan med 11-12-13.

Även Fredrik var riktigt seg igår och både sprang långsamt o bommade, men det kan ju vara sviterna efter dunderförkylningen i Schweiz, där han ju inte kunde hålla sig från löpning i alperna trots att han inte var frisk alls. Ajabaja.

Idag var det långdistans och jag var fortfarande inne på att försöka ta det lugnt och gå rätt. Sen har jag ju mycket bättre självförtroende när det gäller långdistans så man drar iväg med lite mer beslutsamhet mellan kontrollerna. Kanske.

Dagens lopp gick tekniskt sett riktigt bra. Har bara bommat ca 4:30-5:00, och detta om man jämför med det perfekta loppet enligt de vägval jag tänkt mig. Det är det bästa lopp jag nånsin gjort rent tekniskt. Det känns jättekul!

Där det var svårt bestämde jag mig för att i princip gå in till kontrollerna, och även om jag hade viss tvekan samt sneddragning till 3an och 4an så fick jag dem ganska bra ändå. långsträckan till 6an blev jag tveksam till mitt vägval, för det var svårt att fatta var jag befann mig och jag stannade flera gånger för att jag inte kände mig överens med kompassen. Jag bestämde mig då för att dra ut på vägen tidigare än jag tänkt mig och därifrån kunde jag hålla bra fart in till kontrollen. 7an hittade jag ingen släpstig till och gick mot fel höjd först men det löste sig ganska snabbt. Sedan gick långsträckan till 8an riktigt bra ända fram till kontrolltagningen då jag sprang förbi kontrollen och letade på en annan punkthöjd (som visade sig vara en stor rotvälta när jag kom fram...) så jag fick vända tillbaks efter lite huvudkliande. Bara en liten miss dock. Till 9an gick jag extra säkert via stenen på höjden innan kontrollen. Bestämde mig sedan för ett ordentligt runtom-vägval till 10an, men tvekade lite en bit in på sträckan innan jag fick fatt i släpstigen som gick genom grönområdet. Sen klantade jag mig vid kontrolltagningen - svängde ned från stigen lite tidigt och höll inte rätt riktning heller så jag fick läsa in mig på en sten på en udde och missade nog nån minut på det iaf. Synd :( när man väl gått så bra, då kunde man väl fått sluta med stil. Nejdå, sen irrade jag lite extra när jag skulle till 12an, gick genom mossen och det gröna och fattade inte riktigt var jag var ett tag, men det visade sig att jag bara försökte läsa in mig för tidigt. Men där skulle man tjänat massor på att springa runt på stiden istället. Sen var det lätt in till mål. Gissa om jag blev förvånad när speakern sa att de "...fått in en ny 3a i D21L. Maria Thelin från Jönköpings OK, 3:03 efter ledande Malin Sand IKHP". Jag trodde ju att jag sprungit för sakta, men visste ju att jag missat ovanligt lite.

Medel

Lång



Idag är jag glad för det alltså. Tänk vad mycket roligare det är att beskriva när det gått bra jfrt med när det gått dåligt...

Nu ska jag hem till Nova och sova. Tåget är nästan framme på Stockholms C.

Lev väl, må gott kära vänner. :)

Swiss-O-Week 2009

En härlig upplevelse i vacker natur. Alporientering! Ska skriva mer, men nu ska vi åka till Mariestad och springa medeldistans.

Lägger in rutterna och kartorna här ovan. Etapp 6 gick riktigt uselt, jag fick inte ihop nånting. Det går tydligt att se på den kartan... haha.

Hej så länge!

ORINGEN Etapp 5 - och finbesök

Etapp 5 var ingen höjdare. Jag bommade en del lite här och där igen, och hade dessutom en jättebom på ca 7-8 min på kontroll 9. Läste fel på en gulfläck och svängde upp på höjden för tidigt och snurrade.

GPS-spåret följer här:

Kan tillägga att jag tappade 2 placeringar :( Blev till sist 35:a av 78 startande så jag får väl vara nöjd med placeringen men inte med hur jag sprungit och orienterat.

Nu är Nova på besök och vi har plockat blåbär idag. Nu är hon övertrött och har svårt att somna...

Jag ska gå o lägga mig nu. Godnatt!

ORINGEN Etapp 4 - medeldistans med stora bommar

Jag gillar fortfarande inte medeldistans efter dagens lopp... Eller, jag gillar ju långdistans mycket bättre iaf.

Jag är pigg i benen men får inte till orienteringen idag. Trist, men ingen katastrof. Det var ändå roligt att springa till största del.

Började försiktigt och tog enkelt 1:an och 2:an men redan på 3:an kom den första stora bommen. Drog mig ut på fel höjdparti och lade bort minst 4-5 minuter innan jag läste in mig och hittade rätt. Det är himla trist att missa i början, men jag tänkte att nu skärper jag mig lite till och går bra resten.

Jag småmissade lite på de följande kontrollerna men på 9:an så tror jag att jag slank in på en traj som ledde mig ur kurs. Jag letade vid en annan höjd än den jag tänkt mig, och denna låg i ett väldigt grönt parti. Där snurrade jag en ganska lång stund tills jag gav upp och drog vidare ut på hygget, där det var lättare att fatta var man var, och sen var ju kontrollen jätteenkel när man väl letade på rätt ställe. Grrrr.

Resten av banan var typ en löparbana med ganska enkla kontroller så den susade jag igenom problemfritt, förutom när jag kom ut på stigen på väg till 15:e där jag lyckades trampa snett (på helt slätt underlag... pucko!) Det gjorde riktigt ont, men som tur var hade jag tejpat fötterna så det blev ingen större svullnad eller skada. Ibland är man konstigt okoncentrerad...

Här är GPS-spåret. Ingen vacker syn på sina ställen =(

Imorgon blir det jaktstart, jag ligger långt efter, fortfarande på 33:e plats och tyvärr 6 min upp till nästa löpare. Men dedt är ju långdistans så 10 minuter tar man lätt in om man går rätt och om det finns några bra löpsträckor med.

Jag hade sällskap i bilen av tvillingarna Nykvist från klubben idag. Maken till väluppfostrade, smarta och trevliga killar har man sällan skådat. De var ute på Ö6 för att öva på lite svårare orientering eftersom de går upp till H16 nästa år. Det var ju iaf lite plåster på såren för mig som förlorat min kumpan/vapendragare/"partner in crime" till sjukstugan. Krya på dig Klas och stretcha duktigt! Han är mannen, myten, aka kraschkungen som igår bevisade för mig att t o m alla världens kylskåp är vigare än honom.

Nu ska jag laga köttfärsbiffar och färskpotatis. Ska bli mums.

Imorrn kväll kommer äntligen min ögonsten Nova på besök (och hon har med sig sina föräldrar oxå - dvs min syster Sara och hennes Johan). Jag har fixat iordning gästrummet och en massa kuliga saker till Nova att leka med. Jag längtar jättemycket efter henne!

Slutrapport imorgon. Over and out.

ORINGEN Etapp 3...

... gick rakt år h-vete :(

Jag började ganska bra igen men missade 4:an ganska mycket då jag kom upp alldeles för långt till höger före kontrollen. Såg strax före jag hittade kontrollen att jag nästan var ifatt tjejen från Domnarvet som startat 3 min före så jag hade gott mod ändå. Sen bra till och med 6:an. Men på väg till sjuan drog jag mig riktigt snett och hamnade alldeles för långt österut och sen tog jag ett dåligt beslut att springa runt det förbjudna området på hygget vilket blev ännu en omväg som dessutom var svårlöpt. Ytterligare 3-4 minuter åt pipan, minst. Även 8:an bommade jag inne i ringen, stenarna var i ett lite grönt område och jag såg dem inte förrän en kille dök upp från det stället. Sen gick det väl hyfsat fram till 12:an men jag var ganska uppgiven redan då. På väg till 13:e gjorde jag ett parallellfel när jag skulle ner över mossen och försökte förtvivlat att få något att stämma efter det, och när jag väl kom rätt missade jag mycket igen inne i ringen. Massor av tid som rann iväg igen. Bommade även 14 litegrann, fastnade i nån grön skit i början och hittade inte stigen, och sedan började jag leta för tidigt i nåt dikessystem. Jag var inte särskilt fokuserad längre, så det var en väldigt onödig bom. På väg till sista missade jag övergången och vadade i gyttja en bra bit. Man kan lugnt säga att det gick riktigt uselt.

Jag blev 45:a idag och tappade 8 platser, från 25:a till 33:a, i sammandraget. Bajs.

GPS-rutt med omvägar och små garnnystan:

Imorrn blir det skönt med lite ledigt från OL. Jag ska jobba lite och skriva klart en rapport som ligger och ger mig dåligt samvete, men i övrigt bara ta det lugnt.

Idag åkte mor och far vidare till Vimmerby för att spela golf med sina kompisar, men innan det så var de med till Oringen och tog en öppen bana. Det var roligt att de orkade ta sig med cykel till TC 5 km bort från parkeringen och att de fick uppleva Oringen med allt vad det innebär.

Mamma har hjälpt mig med lite pyssel och tavelhängning här hemma samt hjälpt till med lite städning och förnsterputsning. Så himla snällt att man får dåligt samvete.

Nu ska jag vila en stund. Hej så länge.

ORINGEN Etapp 2

Gäsp!

Jag är såå trött idag. Det var jobbigt att gå upp så tidigt imorse (05:50). Jag startade riktigt tidigt, redan 09:02 och TC var ju 3 km bort i skogen samt ytterligare 2,9 km till starten. Var trött vid frukosten, var trött i bilen på väg dit, var trött på cykeln till TC och var jättetrött på väg till start. Hur jag orkade runt idag vete tusan... Men med sega ben fick man rikta in sig på att orientera rätt, något som jag lyckades ganska bra med.

Startade lugnt och fick kontrollerna 1,2,3 ganska direkt. Missade lite på väg till 4:an och sedan tog jag en sjukt lång omväg till 5:an som jag dessutom inte hittade direkt för jag drog mig för långt norrut när jag gick genom tätskogen. (Ja, jag gick...). Missade sen att få tag på stigen från 5:an till 6:an och tänkte att "det går uselt idag". Men efter jag tog 6:an så spikades 7:an och jag fick nytt hopp och tvingade de stackars benen att springa på. Kontrolltagningen vid 8:an var inget vidare, men samtidigt var det väldigt grönt och svårt att se - var nog inom en 15 m radie från kontrollen en lång stund innan jag hittade den. Nu var jag jättetrött och sprang ner till stora vägen när jag skulle till 9:an men tog iaf kontrollen ganska snabbt och sen vid 10:an letade jag efter en sten fast det skulle vara en ås. Sen var det ganska enkelt in till mål och jag lyckades ta mig in under 10 min/km tempo igen. Hade dock känslan att jag sprungit för sakta och att en större mängd småbommar skulle göra att jag hamnade långt efter. Men nu när jag kikade på resultaten så var jag trots allt 24:a idag. Måste varit fler trötta ben idag helt enkelt!

GPS rutt:

Idag ska jag vila och äta gott. Nyss var en gammal innebandykompis som var på genomresa och hälsade på en stund. Katta med familj var kul att se nere i Taberg!

Nu ska jag gå och väcka potatisrisen som jobbat natt.

Auf wiedersehn - sega ben!

ORINGEN Etapp 1

Hade ett jättebra lopp på gång idag, men halvvägs började jag bomma. Lade bort drygt 7 minuter fr o m kontroll 8 enligt gps:en. =( Surt, speciellt eftersom jag varit väldigt nära kontrollen mede största bommen men gått förbi.

Här kommer gps-spår:

Imorgon, då vill jag inte bomma lika mycket, det räcker med 5 minuter ;-)

TTT - trevligt, trasigt, Tjust

Dagarna på Tjust 2-dagars blev riktigt trevliga. Jag och Klas bodde i tält i närheten av TC och spenderade tisdagseftermiddagen i Västervik med Pizzamiddag till livemusik och sedan lite shopping på ICA MAXI.

Hade fått för mig att jag packade ner den oöppnade vinflaskan som stått o dammat sedan midsommaraftonen så vi letade febrilt efter en korkskruv. När den väl var bärgad och vi kom hem till tältet så fann det ingen vinflaska i matpåsen =( Vilken miss - vi som såg fram emot lite skålande och ljugande på kvällskvisten. Men ljuga kan vi ju utan vin... Lite kart- och vägvalsanalys hann vi t ex med.

Så var det ju det där med orienteringen. Det var ju riktigt svårt - många små detaljer på kartan och i naturen och därmed svårt att få en tydlig bild av hur man skulle tackla varje sträcka. Det blev en hel del snurrande runt kontrollerna men ändå hyfsat faktiskt - ända tills jag skulle springa ner från kontroll 5 mot 6:an. På något sätt halkade jag bland stenarna i sluttningen och vred till vänster knä och fot. Det gjorde jävligt ont i knät först, men sen joggade jag på mot 6:an och tänkte att det går nog över. Efter jag stannade och stämplade vid 6:an så började det värka som tusan vid hälsenan så jag blev jätteorolig och vågade inte springa i skogen - tänkte på alla berättelser man hört om folk som dragit till hälsenan lite men sen fortsatt träningspasset och så small hela senan av... Så jag gick till vätskekontrollen närmast och tänkte jag kunde få bogsering därifrån ;) Tyvärr var det bara en enda gube vid kontrollen så han kunde inte skjutsa mig innan hela tävlingen var över, så jag bestämde mig för att gå hem. Det gick trots allt bra, fast det var lite kallt i regnet.

På kvällen hade jag jätteont i knäet, medan hälsenan lugnade sig. På morgonen efter var knät helt stelt, jag antar att det blev nån liten blödning därinne som nu tryckte och gjorde knät stelt. Jag tejpade knät ordentligt även om jag tyckte det verkade ganska stabilt och även hälsenan fick ett halvkilo tejp eller så. Sen joggade jag runt banan dag 2. Det var jäkligt stelt första halvtimmen och jag gick nerför alla slänter och stenpartier, feg som jag var. Men efter ett tag så började stelheten och smärtan släppa så det gick att hålla hyfsad fart efter ett tag. Trots att jag tog det så lugnt så bommade jag en hel del. Flera gånger läste jag fel på om det lutade upp eller ner vid kontrollen. T ex på 1:an där jag var på fel sida av kullen i 4 minuter innan jag fattade det. Även på 4:an letade jag efter en näsa när det var en sänka och på 5:an stod jag och glodde nedanför en stor brant utan att fatta att jag skulle upp på andra sidan kullen. Efter detta blev jag lite mer vaksam på att läsa ordentligt på kurvorna så det blev inga lika stora missar efter det. Dock kändes det som att man missade inne i kontrollringen på var och varannan kontroll. Svårt som sagt. Jag tycker det är svårt att förstå vad det är man ska förvänta sig ute i terrängen när man tittar på kartan när det är så plottrigt. Det var iaf mkt bra teknikträning och jag är glad att jag släpade mig runt trots att knät och hälen inte kändes så bra. GPS "bevis":

Idag ska jag testa köra lite benstyrka, för att känna om det går att belasta knät samt börja kompensera för ev "sladdrighet". Det rasslar betänkligt när man böjer det, men det gör inte så väldigt ont längre. Jag tror det ska gå att springa Hallands till helgen. Hoppas det! Annars får jag sikta på en helg i vinets och campingens tecken =)

Idag ska jag jobba lite till - gick upp kl 6.30 och började idag - men sen ska jag ner på stan och kolla på tält - jag blev klart insprierad av Klasses tält, ett himla fiffigt Marmot som var bekvämt och enkelt att få upp. Dock skulle jag vilja ha ett större tält som t o m rymmer ett campingbord under tak utifall att det är dåligt väder. Dvs ett tält som man kan vara ute och campa i under en längre tid. Fredrik har ju redan ett litet fjälltält - lättvikt som man kan ha vid fjällöpning och liknande.

Får se om datorn kommer med till Halland. I så fall kan det bli en rapport därifrån med.

Nästa vecka kommer mamma och pappa på besök med husbilen - det ska bli roligt - de kommer garanterat också att få med mig ut på säsongens första och andra runda golf. Ska bli skoj!

Over and out.

Tjogetäventyret...

...är jag för trött för att berätta om i några större utsvävningar. Kan säga att förstalaget kom 20:e och det var ju ganska bra! Andralaget blev tyvärr diskat redan efter 3:e sträckan sedan en av småknattarna glömt bort sin sista kontroll. Stackarn. Vi stretade dock på bra utom tävlan trots detta.

Jag hade sträcka 16 på 7,4 km och fick springa med i en omstart för sträcka 14, 15 och 16 kl 07:50 - då hade jag varit uppe och väntat på min tur i över tre timmar... zzz... Det var dock kul att vara med i omstarten eftersom man fick mer kavlekänsla med mer folk i skogen och mer hjälp in till kontrollerna. Det enda som var dåligt med omstarten var att det blev riktigt trångt i skogen i början - det var nämligen väldigt grönt och det var en smal traj som alla ville springa i - och jag kan intyga att det kostade mer än det smakade att ständigt försöka klämma sig förbi i den terrängen. Men man var tvungen att försöka eftersom det kändes som tempot var aningen lusigt så fort vi passerat startpunkten med några hundra meter.

På väg till kontroll 3 började det öppna sig i skogen och det var lite stig/väglöpning där man kunde välja eget tempo. Orienteringsmässigt var det relativt enkel orientering och det var bra sikt i skogen så det gick att hålla hög fart - drog man sig lite snett fanns det oftast någon en bit fram som hjälpte till att hålla kursen. Tog något runt-vägval på slutet där det såg lite svårt ut men det verkade inte som jag tappade på det direkt, jag fick iaf 14:e klockrent på det sättet.

Det roligaste var att tiden blev så pass bra; 54:02 på 7,4 km - bara 7:50 efter en sån som Andreas Rangert :)

Här är gps-spåret:

Till veckan ska jag rapportera från mer OL-äventyr på Tjust 2-dagars samt Hallands 3-dagars. Ska bli kul - hoppas min knäskålssena oxå vill vara med - den ömmar nu igen =( ska försöka få en omgång med tryckvågsbehandling i veckan - det är supereffektivt.

Hej så länge!

Gjutit eldplats till muurikkan och svettats på Gränsens närtävling

Halloj igen...

Nyss hemkommen från Gränsens närtävling och med nyinläst spår ska detta såklart rapporteras. Dock ingen glädjande rapport - jag känner mig jättetrött och seg! Har haft nåt knas i halsen på morgnarna - kanske är något som ligger och lurar? Hursomhelst var det också väldigt jobbigt och varmt i skogen idag - Fagerhultsterrängen är ganska kuperad och sen är det verkligen blåbärsris och ljung upp till knäna =( Jobbigt som tusan alltså!

Kanske var det därför som jag även bommade en del - jag fick inte riktigt ihop det ibland, fast jag försökte vara noggrann vid kontrolltagningen. Ser nu på spåret att när jag bommade 3:an, så måste jag nästan ha ramlat ner i gropen och inte sett den! Konstigt - men som sagt jag var helt seg och mosig... Nu hoppas jag att jag blir mycket piggare till Tjoget i helgen. Har fått en lång sträcka i lag 2. Ska bli roligt att åka ut och sova i tält och ha det lite sommar-spartanskt :)


Idag har vi gjutit en eldplats på den lilla uteplatsen - där vi förra året gjöt en betongbänk. Nu ska det alltså bli en matchande eldplats. Den ska nu härda i några dagar - man är nyfiken på hur det ska bli! Hoppas mor o far kan få med sig lite suovas på vägen ner så vi kan inviga muurikkan på bästa sätt =)

Lite bilder från arbetet:

Revansch på Hökensås

I tisdags var jag och Klas på kretsträning vid Lille Havsjön. Trodde först jag skulle springa med livet som insats med tanke på det våldsamma åsk-/regnoväder som följde oss på vägen dit. Men knappt hann vi byta om till OL kläderna så slutade regnet och det blev ett riktigt behagligt löpväder även om de första dyblöta granarna inte var direkt sköna att rusa in i.

Förra året var jag på en medeldistanstävling på samma karta och det gick verkligen inte bra. Stora områden av kartan är fulla av gropar och detaljer och det är lätt att hamna lite snett samt att man får väldigt lite hjälp då kontrollerna ofta är gömda i just gropar - man ser dem inte förrän man är precis rätt. Jag bommade 7 minuter på 2:an förra året och ett antal 2-3 minutersbommar lade jag på det - och på medel så samlade det ihop till ett katastrofresultat. Men nu är det glömt!

Jag tog en 6,9 km bana och orienterade väldigt säkert i princip hela vägen, några småbommar inne i själva kontrollringen samt ett par 1-minutare pga dåligt vägval samt att jag sprang förbi "min grop" vi dett tillfälle. Och sen så tog jag faktiskt inte kontroll 4. Kom lite fel och såg ej kontrollen, sen på väg till 5an kom jag alldeles för tidigt fram till en beståndsgräns och då förstod jag att jag stämplat vid fel grop. Bestämde mig för att strunta i det och inte springa tillbaks utan fortsätta fokusera framåt på orienteringen. Hade detta varit på tävling hade det nog gått åt 3 minuter extra att ta den "rätta" 4an. Kanske för att kompensera så sprang jag helt snett när jag skulle ut till vägen mot 5an, så där tappade jag nog ett par minuter.

Jag var iaf nöjd med min teknik den här gången, växlade tempo på ett bra sätt, så att jag fick kontrollerna med en gång oftast. Ikväll blir det ny utmaning i Fagerhultsterrängen. Fint och kuperat. Ska nog ta en 5km bana idag, har haft lite känning av halsen på morgnarna och måste ju vara pigg till Tjoget på lördag.

Här kommer gps-rutten på kartan från i Tisdags, 6,9 km på 64 min:

Tänk vilken skillnad på terrängen från i söndags - heaven vs hell!

Hemsk terräng!

Nu vet jag hur man får alla orienterare att sluta med sporten - skicka ut dem i Dacketerrängen. Där har jag och Fredrik varit och sprungit OL idag. Det var väldigt varmt och terrängen dominerades av skräpiga, risiga hyggen och sankmarker samt en jäkla massa grönt.

Låter jag negativ? Hade det gått bra OL-mässigt idag hade jag säkert varit lite mer positiv, men inte mycket.

Igår hade vi en några dagar försenad 31-årsfest för Fredrik - det blev grillning av olika kött och marinader och foliepaket med färskpotatis och hemgjort kryddsmör mm. För att inte tala om fetaostcrèmen - smaskens! Har en bild från paketeringen...

Ser gott ut va?

Har lagt in mitt spår och analyserat. Bommade 3:30 på 1:an - jag drog mig för långt norrut när jag skulle forcera det gröna =( Man skulle nog sprungit på vägen ända fram till hygget och sen upp till kontrollen...

Tvekade på väg till 3:an och tappade nån halvminut till. Sen hyfsat fram till kortsträckorna 5-6 och 6-7 där jag tvekade och bommade. Det var t ex ett misstänkt grönt område på väg till 7:an som endast var markerat med beståndsgräns.

På väg till nian letade jag för tidigt efter släpstigen efter hygget och lade åtminsntone en halv- till en minut till där.

Dags för långsträcka till 10:an och nu kom dagens riktiga bottennapp. Tänkte mig ett högervägval och skulle börja med att enkelt ta mig ut på vägen genom att korsa en liten mosse. men denna mosse var ett helvete på jorden - det låg fällen överallt, det var jäkligt blött och i mitten ett brett och djupt dike som inte kunde korsas utan risk för drunkningstillbud. Tog mig sent omsider ut ur det området, upp på vägen, och stressad över hur länge jag var fast i rismossen så ändrade jag planen och sprang rakt in i granplanteringen på andra sidan vägen. Aj. Tätt. Lade mer än hälften av tiden på denna sträcka på att komma i jämnhöjd med den lilla Iglagölen. Gissa om jag var arg på mig själv. När jag till sist kom ut på vägen bestämde jag mig för att tänka igenom alla vägval lite extra fram till mål och det funkade oxå bra efter det.

Synd bara att man ska göra så dumma misstag, hade man inte stressat så mycket så hade man kunnat vara utan många av dessa bommar.

Hoppas det här var en avskräckande berättelse - åk inte till Totasjökartan. Den finns här nedanför. Även Fredrik avråder bestämt. Han fick dessutom genomlida 12,4 km i värmen medan jag kom undan med 7,7 km.

Till veckan blir det närtävling i finterräng på torsdag - OK Gränsen ordnar. =)Vi kanske ses där.

Nu blir det lite lugnare, äntligen!

Så skönt att de hektiska veckorna är över - äntligen! Har jobbat lite för mycket en period och varit trött trött trött...

Nu skiner solen, och jag har en ledig dag idag, plötsligt känns allt så positivt =)

Igår fyllde Fredrik år, 31 blev han, lillgrabben ;) Han fick rullskidhandskar av mig och skjorta och t-shirts av Anne o Lennart. På lördag em kommer Emma, Martin, Linnéa, B-M, Lennart och Klas - då ska vi fira med grillning och tårta. Sen på söndag morgon bär det iväg till Blekinge - vi fick ett plötsligt infall och efteranmälde oss till Dackefejdens långdistans på söndag. Ska bli intressant att springa OL-tävling igen efter ett långt uppehåll.

Iofs sprang vi OL på JOKs närtävling vid Sörgården igår, men det räknas knappt... Jag hade sega ben men lyckades orientera bra, bommade lite på 6an och på sista kontrollen man inget stort - inga "Bennybommar" som Fredrik kallar dem. Då hamnade jag faktiskt på 3:e plats på 5km banan - lyckades vara före både Marie Andersson och Johanna Jonsson - Det kommer nog inte hända särskilt ofta så det kan vara värt att glädjas åt.

Var extremt segt att springa i värmen, dessutom stannar man inte särskilt mycket för att läsa karta, eftersom man känner sig bekant med terrängen i de flesta områdena. Har ett spår från loppet nedan:
Hoppas kunna skriva lite om midsommar-OL och midsommarfesten här snart. Vi ses!

Våga vägra asfalt!

Aaajj!

Fy tusan vad stel jag är idag. Baklåren i en konstant kramp, knän och fotleder klickar och ömmar, ryggen och höften känns stelopererade. Det är tuffare än man tror att springa lopp på hårt underlag. Vi sprang nämligen Blodomloppet med jobbet i Uppsala igår kväll. Det var 9 sega kilometer plus en långsammare i starten pga trängseln. Fattar inte hur de kunnat få ihop 7000 startande i Blodomloppet i Uppsala i år. Bra gjort måste jag säga!

Var ändå bra att ta sig igenom loppet trots att det tog emot - man får ju nån slags värdemätare vad gäller löpformen iaf. Den säger att jag är bara 45 sek från pers på milen så det är ju faktiskt bra.

Min klocka stannade på 42:57 men officiella tiden blev 43:17 - det är som sagt lite segt i starten om man inte står längst fram från början och tydligen räknas tiden från startskottet och inte när man passerar startlinjen. Som på vasaloppet alltså.

Denna vecka och 2 veckor till kommer vara hektiska på jobbet - idag har jag mycket att göra: Ska jag göra fördigt en presentation till konferensen Agila Sverige 2009 på vilken jag öppningstalar på på måndag - nervöst faktiskt. Dessutom ska jag göra klart rapporten som jag ska presentera på Ericsson imorgon fm. Är lite väl stressad f tf och det känns inte bra.

Jag hoppas bli av med lite av stresskänslorna ikväll då jag ska (försöka) springa masstarten i Stavåkra - det är ju Tour de Jok så man får försöka bortse från en stel kropp. Det går nog bra bara man bklir uppvärmd, men det vore skönt om det inte är så himla långt idag.

Nu ska jag jobba vidare. Ni som har telepatisk förmåga får gärna sända lite positiv energi och kraft till mig idag.

Hej så länge.

rOLig helg i Stockholm och Södetälje

Nu har vi kommit hem från en späckad helg norröver. Vi har oxå under kvällen mumsat i oss fruktsallad med maränger, glass, grädde och chokladsås på altanen när vi kom hem. Vi fick nämligen besök av Emma, Martin och Linnea.

Helgen smygstartade redan på fredag kväll för min del - med sommarfest med jobbet i Sunnerstagropen. Det var trevligt - lite orientering fast busenkelt såklart, lite knasiga lekar och så god mat och trevligt sällskap.

OL-helgen började med superklurig orientering vid Ogan - samma karta(område som SM-staffetten förra året. Niclas Sjögren hade ordnat så vi fick komma och springa - han hade hängt ut snitslar så allt var väl planerat. Hans brorsa Henrik samt några fler av hans kompisar var oxå med och sprang. Kul! Längre ner kan ni se ett mycket krokigt spår därifrån. Man bommar fast man går! Men det var bra träning!

Efter passet bar det av till Söder och kakling i Sara, Johan och Novas kök. Vi blev väl underhållan av en DJ nere på gatan - det var nämligen Stockholm marathon utanför deras fönster. Nova underhöll oxå som vanligt med att vara sitt vanliga söta, tokiga jag. Kaklet blev jättesnyggt! Fredrik var ganska snabb i det jobbet måste jag säga. Sara och Johan sprang runt och grejade med mat och förberedelser för Saras examensfest som skulle börja kl 18. Det blev en trevlig fest - de hade gjort supergod mat och hade skojiga lekar mm. Det var oxå jättekul att träffa Saras klasskompisar - såna man hört henne berätta om, men inte vetat vilka de var.

Nova fick äntligen sitta hos Fredrik. "Min Fredrik" säger hon. Jag tror att i hannes värld är denna man lika mytomspunnen som tomten - för vi pratar alltid om honom men han är ju inte i Sthlm varje vecka som jag är. Hon är iaf världens goaste lilla tjej. I looove her!

Jag och Fredrik kastade in handduken kl 00.00 och åkte till Niclas i S-tälje. Nytt träningspass väntade på söndag fm.

Detta OL-pass var en 8 km bana vi Stora Envättern - dvs samma område som lång-SM gick i förra året. Denna terräng var mycket snällare - dock var det lite smålurigt på sina ställen - kartritaren hade också tillämpat en väldigt sparsmakad stil vilket var intressant. Här körde killarna gemensam start, men efter klungbommar på 2an och 3an kom de ifrån varann - och det var tydligen bra det för det bommades inte lika mycket sen...?

Även härifrån har jag en rutt - och idag orienterade jag till största delen utan kompass som träning på kartläsning/kartkontakt. Det gick oftast bra. Största problemen hade jag på 3 olika kontroller:

1:an - där jag sprang alldeles för långt - litade inte riktigt på mig själv och det var ju dumt den här gången.
2:an - kom för långt till höger och kunde efter ett tag läsa in mig på en stig.
21:an - var ju precis rätt in till kontrollen, men hittade den inte - läste in mig på en stor sten i närheten och skulle bara gå i rätt riktning i 50 m och ta den, men hittade inte kontrollen nu heller. Till sist, efter ett helt ärevarv tillbaks till samma stora sten som inläsningspunkt så lyckades jag gå rakt till kontrollen. Puh!


Nu är klockan 23:23 och kudden väntar. ZZZ!

KM guld

Tänk att jag fick ett KM-guld med mig från sprinten igår. Himla roligt. Jag bommade inte heller särskilt mycket - den enda stora missen kom på kontroll 11 vilken var gömd i en stor jäkla blomkruka. Sprang ända längst bort i kvarteret innan jag slutligen beslutade mig för att jag måste sprungit förbi rätt ställe. 1:20 försvann direkt enligt GPS:en. Det är oerhört sårbart med bommar på sprint, men som tur var räckte mitt lopp ändå så jag fick revansch på Maria Ling från Medel-KM. :)

I tisdags var det ett bergspass med klubben och i onsdags genomförde jag ett katastrofalt vimsigt lopp i stadsparken efter jag hållit 2 dagars utbildning på Jordis - trött huvud och trötta ben. Igår sprint-KM - trodde jag skulle vara helt slut, men det verkar som stadsparkssprinten faktiskt var välgörande för de tunga benen.

Här kommer GPS-spår igen från sprint-KM och stadsparken. Äntligen kom jag ihåg att slå på GPS:en (nja missade en liten bit igår igen iofs).

Nu är det bilder med rutten inlagd. Hade lagt upp fel jpg-bild i fredags.

Skam den som ger sig

Oj vad trött jag har varit den här veckan. Igår somnade jag redan kl 15 på eftermiddagen och var endast vaken en timme mellan 20-21 på kvällen, och så vaknade jag kl 8.30 imorse. 16,5 timmars sömn nästan på raken och man börjar undra hur det står till med en egentligen?

Nu är det ju så att jag började två nya uppdrag på jobbet förra veckan, ett på Ericsson i Älvsjö och ett annat på Jordbruksverket här i Jönköping. Lite väl hektiskt kan man tycka och det påverkar säkert en del i tröttheten.

I veckan har jag sprungit sprint-OL på Ryhov - och det gick jättedåligt. Jag missade kontrollerna och sprang för långt hela tiden. Det är svårt med sprint, för man måste fatta vad man ser på kartan jättefort. Stressigt är det, och då blir det lätt fel. Jag tror dock att det är precis sån träning man behöver som orutinerad orienterare, så jag ska försöka vara med nästa onsdag också.

I torsdags var det SVM vid brukshundsklubben uppe i Kortebo. Hade absolut ingen lust att springa och det är ovanligt för att vara mig. På nåt sätt kände jag att det skulle gå dåligt på ett eller annat sätt. Mycket riktigt, jag bommade 3an lite och sedan ordentligt på 6an och var uppe vid fel höjdparti och letade. När jag skulle till 7an mötte jag Therese Barje som var på väg ikapp och då tänkte jag att nu måste jag springa fortare så det gjorde jag. Fort och väldigt fel. Tappade fokus och hade inte koll på hur långt jag sprungit så jag svängde upp mot 7an alldeles för tidigt och gick vilse i tjocka buskage innan jag hittade en 5-åring och hennes pappa som kunde berätta var jag var. Då sprang jag upp och tog 7an direkt, men på väg ner så kände jag hur SI-pinnen flög av fingret när jag sprang genom ett buskage och trots att jag letade tills jag blev kall så hittade jag den inte. Gick tillbaks till målet och var väldigt arg och sur. Trött, grinig, dålig orientering, tappad pinne värd över 500 kr och frusen. Inget var roligt den kvällen.

I morse bestämde jag mig för att åka tillbaks till skogen och leta pinnen. Jag pratade nämligen med SportIdent, och fick veta att om pinnen var för evigt förlorad så var även mitt SI-nummer 740104 förlorat - så jag packade en påse med en sekatör och en rabatträfsa samt kartan och gav mig av.

Väl uppe i skogen hittade jag ganska snart stället som jag kände att pinnen ramlade av vid. Jag hade lutat några gallrade träd mot en björk för att jag lättare skulle känna igen stället.

Nu började en systematisk genomsökning... Jag klippte bort 10 kg blåbärsris med sekatören, jag lyfte bort en massa gallrat skräp - träd och pinnar. Ingenstans hittade jag pinnen. Kröp omkring på knäna i 70 minuter och finkammade ett område av ca 40 kvm.

Var nära att ge upp flera gånger, men kände att när jag ändå åkt ända dit upp så måste jag leta lite mer. Även om allt ris och bråte var bortlyft från marken så var det fullt med gamla bruna halvmultnade löv på marken, och antagligen hade pinnen letat sig ner i det nånstans. Ett sista desperat försök med rabatträfsan då? Tänkte att nu förstör jag antagligen alla möjligheter att hitta pinnen, för när man börjar dra runt i löven så kan ju pinnen åka iväg med dem eller längre ner under bråten.

Men så plötsligt hajar jag till, för jag tror att jag sett något svart tygliknande vid ett drag med räfsan. Tror kanppt att jag sett rätt, men när jag drar tag i tyget kommer min kära pinne fram under bruna löv och jord. Den är dessutom blöt. Den måste ha legat långt ner i backen. Lycka! Skam den som ger sig tänkte jag :)

Idag kommer Pekka Tornberg och hälsar på, det ska bli roligt. Han springer just nu Göteborgsvarvet så jag håller tummarna här. Själv njuter jag av en träningsfri helg.

Bäst av allt, jag är pigg och glad igen.

Nu ska jag måla min svarta SI pinne med lysrosa nagellack, så att den blir lättare att se om den skulle trilla av igen.

Det gick inte

...bra den här medeldistansen heller. Det gick OK till kontroll 6, sen var jag nog alldeles för okoncentrerad när jag skulle in i det gröna området, så jag bommade 7an massor, och hittade inte 8an sen, fast kan erkänna att det var ett halvhjärtat försök efter jag sumpade loppet på 7an. Vände hemåt och hittade Fredrik som jag lyckades prata med och förvilla. Så han bommade en minut extra pga mig. Heja mig...

Trist att OL-säsongen tar paus nu, börjar ju få till vartannat lopp nu ungefär. Ingen aning vad jag ska göra till sommarn, äta godis o dricka öl kanske. :(

Här är en trasslig rutt från OK Orintos tävling idag:

En kall förmiddag i Bredaröv

Ligan packade bilen och drog till Bredareds långdistans denna kalla och blåsiga lördagsförmiddag.

Klasse och jag hade samma bana, så jag var tvungen till o skärpa mig extra idag, så jag inte skulle få storstryk av den gamle ;-)

Väl vid starten tog man kartan och var med 2 steg framme vid startpunkten. Trodde sedan inte mina ögon när det var stiglöpningända fram till 1:an - var tvungen och stanna o kolla efter ett antal ggr! Det var annars en ganska trevlig bana, 6.240m i varierande terräng, ganska kuperat, en del grönt och en del fin skog.

Tog det väldigt lugnt och försökte köra säkert hela vägen, och då blev det heller inga storbommar. Dock några småkrokar, men de är man ju nästan bara glad åt i sammanhanget. Sprang nog ett ganska långt vägval runt på långsträckan till 9:an - jag gissar att rakt på längs mossarna hade gått en hel del snabbare. Trots allt kul att inte bomma bort sig idag - jag kom inte sist heller, utan 3:a av 6 - Jippiii.

Var inte mer än 6 minuter efter Klas heller, så det är jag jättenöjd med såklart. Klas kom 2:a i H40 :)

Fredrik tog sig runt H21 idag och kom 8:a. Han tyckte det var segt i kroppen idag, och att deras bana var tung med många mossar och kullar att springa över.

Imorgon ska vi springa medeldistans, OK Orinto har tävling och det är en bit bortanför Borås enligt Fredrik. Jag gillar inte medel, men nån gång ska väl det gå bra med - jag provar imorrn. Wish me luck!

Marias GPS-rutt på kartan:
Fredriks:

KM i tråkig terräng

...och inte blir det roligare när man orienterar som ett arsel...

Ska bara vila till lördag, och hoppas knät blir bättre. Behandling på fredag morgon.

Hjärnsläpp men sen bra orientering

Ingen skulle förmodligen tro mig om jag bara berättade hur illa det gick på väg till kontroll 1 idag. Till min hjälp har jag gps-spåret.

Jag stressade alldeles för mkt vid start, det började med att de i starten inte kunde berätta vilken karta jag skulle ha i tid, så det var något turbulent i huvudet när jag till sist sprang iväg. Tänkte mig att ta ett vänstervägval och sen upp i sänkan... vad som hände sen är oklart... Blackout? Jag vet inte, men det tog mig länge och väl att förstå att jag snurrat mig tillbaks nästan mot starten. Och när jag väl läste in mig var jag inte överens med kartan. Följde fel beståndsgräns (trodde vitt var grönt) och kunde inte tro på det jag såg, dvs att jag var ända framme vid hygget när jag kom dit. Det var ju det här med skogstypen. 1:an skulle ju vara inne i vit skog, men det var fasligt likt ljusgrönt därinne, när jag till sist hittade den. Då stod klockan på 18:11 och jag hade god lust att bara gå hem. :( Nästa tävling ska jag *krypa* till 1:an så man får en bra start.

Efter 1:an försökte jag orientera lugnt och metodiskt i det ljusgröna på kontrollerna 2-3-4-5 och det gick bra till 4:an, sen tyckte jag inte det stämde inne i det där området vid 5:an. Fick till sist ta mig ut till stigen söder om, och stega mig in med kompassriktning igen. Och då hittade jag den till sist, efter minst 6 min extra bommande.

Nu var det väl ändå dags att gå hem iaf - men då kom Frida Nero susandes i skogen, och jag tänkte att kanske jag kan få lite positiv energi med en till löpare omkring mig. Och det gick faktiskt mycket bättre efter detta - det var slut på kluriga kontroller i grönområden på kartan, och det blev bra sikt och möjlighet att löpa ut. Och när jag kände att jag var lite starkare än Frida och kunde orientera mig först av oss till kontrollerna så bestämde jag mig för att fullfölja loppet trots katastrofstarten.

Det var verkligen asjobbigt att löpa idag, jag var seg redan på uppvärmningen, men det gick att sega sig fram - kontroll efter kontroll. Jag och Frida N gjorde ganska olika vägval på sträckorna och generellt kan man konstatera att vägval runt, och att undvika att tappa/ta höjd var ett vinnande koncept. Ibland drog jag ifrån, men sen var vi nästan jämsides igen rätt som det var. Drog ifrån igen på mitten av banan men efter långsträckan till den 20:e kontrollen var hon ikapp och förbi. Där sprang jag alldeles för rakt på och fick klättra ner och upp två gånger i onödan. Dumt, men man gör dumma saker när man är trött...

Jag ska försöka glömma den ofattbart idiotiska starten samt bommen på 5:an, för förutom dessa fadäser gjorde jag faktiskt ett riktigt bra lopp. Km-tiden på övrig sträckning blev 8:52 - och det är ju bra med tanke på hur långt och kuperat det var. Att orienteringen oftast var ganska enkel efter kontroll 5 hjälpte ju såklart också.

Vilken tur att det finns statistik, då kan man hitta glädjeämnen trots att man bommat ofattbart mycket. :)

Senaste veckornas lärdomar:
-Kom i tid till starten.
-Ta det extra extra lugnt till 1:an.
-Kolla alla kodsiffror!
-Stressa aldrig, tid att läsa kartan ordentligt är väl investerad tid.
-Tro på mig själv fast jag bommat tidigare i loppet.
-Sprucken SI-pinne bör inte användas.
-Ta inte onödig höjd, kolla om det finns vägval runt - det kan löna sig fast det ser långt ut.
-När jag får allt att stämma kommer det gå riktigt bra.

Ni som är mina vänner kommer inte att säga elaka saker om min rutt nedan. Jag delar med mig oavsett resultat.

Fredrik sprang äntligen en tävling igen, och det gick hyfsat, han hade i princip bara bommat en kontroll och kroppen kändes OK. Nu har han väl inte riktigt hastigheten uppe ännu, men grundträningen verkar det inte vara något fel på. Hoppas han får blodad tand och kan löpa mer tävlingar framöver. Nästa helg är iaf vi båda anmälda till Bredareds och OK Orintos tävlingar.

Fredrik inhandlade också ett par nya Icebug - värstingskon Spirit OLX. Han tog på dem direkt efter inköpet och körde tävlingen i dem. 13 km löpning alltså, och han tyckte de var sköna hela vägen. Tur att han kom i mål på 1 timme och 25 minuter, för det står ju att de är för distanser upp till 1,5 timmar ;-)

Nu ska jag försöka få loss min högra stortånagel, det värker! Hejdå.

Del 1 av banan, 3,9km:>
Del 2, 5,1 km:

Känsliga varnas...

...speciellt barn i lärande ålder!

Idag gick det inget vidare, efter jag missade 5:an, så tappade jag självförtroendet och koncentrationen. Tänk om jag visste då att jag gått helt rätt, men slunkit förbi kontrollen utan att se den... Nu blev det ett garnnystan (ett av flera) på gps-spåret där vid 5:an. Sen gick det skapligt till 7, 8 och 9, men inte så snabbt. Till 10:an blev det ett till garnnystan, jag kom för långt ner och läste till sist in mig på en stor sten och fick springa tillbaks. Sen var det mest att lulla hem, och det gick inte så bra - det hjälper om man är koncentrerad... Jag sprang snett och vint, och vid 12-13 måste jag haft lite hjärnsläpp för jag hade inte stämplat vid 12:an. Ser man på spåret så verkar det ju som jag inte riktigt vetat vad jag höll på med där heller...

Trist att jag inte ens blev godkänd, även om tiden 49 minuter nånting var hemsk så har man ju ändå släpat sig runt skiten. Det var något knas när jag stämplade in så när jag gick till upplysningsfönstret kunde funktionären inte säga vad som var fel, för inga tider kom upp på någon av stämplingarna, hur han än försökte läsa in och tjorva. Till sist gick jag tillbaks till avläsningsluckan, och då sa de att kontroll det verkade vara nr 95 som saknades, och det var min 12:a. Jag kanske inte stämplade när jag var där. Kommer ihåg att jag träffade Gunvor Arnesson där iaf :) Kanske blev ett moment för mycket för min stackars lilla hjärna.

Här under kommer dagens irrfärder från GPS klockan. Lärdomar från idag är att fortsätta tro på mig själv trots några bommar - fortsätta hålla koncentrationen.

Imorgon blir det 9,1 km på OK Gränsens tävling - förhoppningsvis passar det mig bättre med lååångdistans, god sikt och racerterräng.

Dagens glädjeämne var annars att det gick så bra för Klas, bara 6 min efter i H40, orienteringen gick tydligen som en klocka. Jag undrar hur det känns när man hittar alla kontroller direkt? Kanske får anmäla mig i Ö3 nån helg ;-)

I'll be back.........

Vårtävling i Falköping

Idag sprang jag fort! Fort och fel.

Det började med en liten bom på 1:an där jag sprang över diket och fick klättra tillbaks till kontrollen. Sen blev jag lite lurad på 2:an. Kom helt rätt efter kraftledningen, upp på den första lilla höjden och fortsatte ner i NO riktning. Men se där var det blött om fötterna... Kollar på kartan, och där ska det inte vara nån mosse. Ajdå, har jag kommit för långt västerut? Redan? Springer tillbaks o kollar. Men där var det ingen höjd. Så jag springer tillbaks och ser att jag ju var helt rätt från början.

Missar 5:an där jag läser helt konstigt efter hygget, som att jag redan skulle vara framme vid vägen, och så drar jag in i ett mossigt grönt område och får läsa in mig på en gulmosse till sist. Hade nog gått ca 3 min snabbare att bara springa vänstervägval på stig hela vägen. Aaargh! Senare kom jag snett vänster om 7:an. Pisstråkigt! Men så tar jag 8:an perfekt och 9:an bara med en liten krok och tror jag kan det här. Men är plötsligt helt borta på väg till 10:an. Ser på GPS-spåret att jag zick-zackat mig fram över kartan, och sedan blandat ihop vanlig stig med släpstig efter jag läst in mig. Blä!

11:an tar jag perfekt igen men 12:an kommer jag snett norr om kontrollen och sen upp på fel höjd bredvid vid kontrolltagningen. Nu känner jag mig väldigt nedslagen, men får lite flyt med spik på på 13,14 och 15.

Sen biommar jag igen! Hamnar helt snett på en höjd NV om min kontroll. I efterhand inser jag att det är ett av mina standardfel som inträffat. Dvs att jag börjar läsa som om jag är längre fram på sträckan. Listar till sist ut var jag är och ska "bara" springa över de 2 dikena. Men där är det nära drunkningsolycka. Jag är i brunt vatten upp till axlarna 2 ggr om, och det kändes inte som man skulle kunna komma upp andra gången för det var helt grötigt under fötterna. Äckligt! Men jag kommer ju upp och kan äntligen ta kontroll 16, puh! Sen är det enkel orientering in mot mål.

Kände mig jättebesviken på alla bommar när jag kom i mål, för det kändes som det borde varit ganska lätt att orientera rätt här. Men sen visar det sig att de flesta andra oxå bommat massor tror jag, för jag kom ändå 3:a. Det var bara en tjej som gjorde ett bra lopp idag tror jag, och det var hon som vann på 53:18. Jag hade 61:40. Räknar ut mha GPS-spåret att jag bommat 9:30. Inte bra. Om jag hade bommat hälften av det skulle jag kunna vara nästan nöjd.

Nu i efterhand känner jag att det var bra att öva på att orientera i ett högre tempo, så med lite flyt och bättre orienteringsteknik i fart kommer det väl bli något lopp där man går snabbt men mer rätt än jag gjorde idag??? Hoppas det blir nästa helg. Då ska jag springa i Gränna och sedan OK Gränsens långdistans.

Här är den krokiga vägen på kartan:
Fredrik börjar bli frisk igen, han har haft 5 sjukveckor sedan i början av mars. Inte någon vidare form där f tf, men nu tror jag iaf att han börjar bli sugen på att springa lite OL. Han jobbar natt hela den här helgen - tråkigt! Men nästa helg är han lite ledig och ska med och springa Gränsens tävling. Det blir roligt.

Har fortf ont i knäskålssenorna, men hoppas att det ska ge med sig under veckan. Ska få tryckvågsterapi på dem igen. Det hjälper läkningen väldigt bra.

Långdistans i Finspång

Här var det ganska svårt, men jag bestämde mig för att ta det väldigt försiktigt redan när Anna visade en gammal karta från området i bilen på vägen upp i morse. Trots detta bommade jag 2:an och 3:an. 2:an pga att jag letade för tidigt (skal-omställningen till 1:15000 som spökade) 3:an kom jag bara snett och läste fel på väg upp till kontrollen.

Efter det var det verkligen handbromsen i, och det lönade sig. Jag bommade inte stort efter det, men gjorde några dumma vägval på långsträckorna. Blev en OK resa iaf. Bra att få träna på den här typen av karta/terräng med mkt små detaljer.

Här är karta och rutt från dagen. Banan var 7,8 km, GPS-klockan säger att jag sprungit 9,6 km.

Imorgon blir det långdistans i Falköping om knäskålssenan känns OK.

Tiomila.... Brrrrrrrrrrrrrrrrrr!

En hel natts promenenerande blev det för att hålla värmen. Så himla dåligt att hyra ut militärtält när man ej får elda i dem, tempen ska ha varit nere på -5,5 grader och vänt uppåt igen runt 4-snåret på morgonen. Inte konstigt att man var kall. Pga detta blev det bara 35 minuters sömn inatt, och sen fick jag nån halvtimma till på morgonen efter tätens målgång, då lånade jag Morgans plats och hade dubbla sovsäckar.

Det positiva med nattvaket var ju att man fick uppleva i stort sett hela tiomila, men tyvärr gick det inte så jättebra för våra hjältar i herrlagen. Det tröttnades, bommades, hades kartläsningssvårigheter mm. Men så är det ibland!

Största prestationen gjordes enligt mig av Oskar Ägget Pettersson. Han var helt väck av trötthet och frusenhet redan under sin väntan på start på långa natten. När den sent omsider blev av vid kl 03.00, dygnets kallaste timme, så kom han runt på 2h och 50-nånting minuter. Mötte honom efter målgång och såg en hjälte med trött blick, hackandes tänder - men godkänd på 18 km. Det är inte alla som ens skulle våga ta sig an långa natten!

Kavle är ju alltid kul, och på dagen innan den kalla, långa natten sprang vårat damlag 1 gudomligt bra, och var faktiskt som bäst nere på en 62:a plats efter Kristina varit ute och dominerat Skåneterrängen! Anna Gustafsson, Marie Andersson, Therese Barje, Kristina Andersson och Frida Gustafsson sprang för JOK1, i nämnda ordning. Mycket stabila lopp av alla, oturligt nog fick Frida vår avslutare problem med sitt knä och fick ta sig fram 9,5 km med smärta. Hoppas det inte blir långvarigt nu, jag håller tummarna. Blev till slut en 104:e plats, bara minuten från topp 100.

Andralaget var också bra med redan från start; Marie Ahlmén drygt 5 min efter förstalaget på sträcka 1, jättebra! Sen tuffade Therese Carlsson på på sin 2:a sträcka och vi var kvar nånstans runt 235:e plats, med marginal om 60 platser från fjolårets resultat som skulle slås. Men, så på tredje sträckan gick planerna om intet. Lena Bülow gjorde ett lite vingligt lopp med nån kvarts bomtid, men det var inget som skulle hindra oss från att nå målet, att komma bättre än 295:a. Pga lite dålig planering av kartlämning och målstämpling från arrangörernas sida så missade dock Lena att målstämpla och vi var diskade!

Ridå?

Nejdå, Maria Ling sprang ut på sin sträcka och gjorde det stabilt, och själv hade jag nu ingen press längre, det gällde ju inget. Så jag tänkte att nu springer jag lite lugnare så är det ingen fara med förkylningen och jag får fokusera på att orientera bättre. Sagt och gjort, visst blev det några minuter på småkrokar vid några kontroller samt ett par knäppa vägval (ser man nu i efterhand), men på det hela taget väldigt lite bommar av det slag som jag brukar ha. Väldigt ROLIGT att känna att man hade KONTROLL på loppet hela tiden, och ännu skönare känsla att det var JAG(!) som var den bättre orienteraren jämfört med de man såg i skogen.

Det var dock lugnt och skönt i skogen, såg inte så värst många löpare förutom några jättelångsamma som man passerade. Vid några tillfällen mötte jag en Västerås-tjej som verkade hålla samma takt som mig, för vi möttes och skildes åt under hela loppet - så lite kavlekänsla hade jag ändå!

Fick för mig att spurta vid målet trots att det inte gällde placering längre, och fick till min förvåning bekräftelse på att det var ett bra beslut - för på uppmaning av avläsningspersonalen skulle vi i laget gå till tävlingsexp och lämna in protest mot diskningen. Det hade nämligen visat sig att väldigt många fler är JOK2-damerna hade råkat ut för samma sak, och imorse fick vi veta att alla protester mot utebliven målstämpling beviljats! Grattis till oss!

Jag gick i mål som 227:e lag. 68 placeringar bättre än målsättningen, men sett i efterhand så var den väl lågt satt.

Här kommer karta och GPS-rutt från mitt lopp, undrar ni vad som hände vid avstickaren ut i grönområdet tidigt på sträcka 1 så var det en NÖDvändig kisspaus pga lite för mkt vattendrickande innan start, men det tog bara 1:12 enligt GPS:en :)


Längtar till jag känner mig lite mer frisk igen och får springa OL...